Sjukskrivningarna fördubblades under senare delen av
1990-talet för att nå sin höjdpunkt 2003. Vid detta tillfälle har aldrig
tidigare så många levt i utanförskap, det vill säga inte arbetat utan varit
beroende av bidrag och försäkringar.
En annan oroande förändring var att de som fick sjuk- eller
aktivitetsersättning blev allt yngre och att kvinnor var mer utsatta. De
yrkesområden som främst drabbades av sjukskrivningar var skola, vård och omsorg.
Nästa sommar kommer vi att åter ha sjukskrivningar på en för Sverige
normal nivå, 37 dagar per vuxen. Detta har uppnåtts genom att arbetsgivare,
vården och arbetsförmedling har blivit bättre på att hjälpa personer så att de
kan börja arbeta, vilket också är det alla efterfrågar.
Jag möter aldrig människor som har som mål att få vara sjuka och borta från
jobbet. De vill komma tillbaka. Skulle sjukfrånvaron i Sverige vara som i resten
av Europa skulle vi ligga på 27 dagar.
Visserligen beslutar Försäkringskassan i mindre än 2 procent av sjukfallen
att den enskilde inte har rätt till sjukpenning, men det är inte förklaringen
till minskningen av nivån på sjukskrivningar.
Samhällets samlade insatser för de sjuka har gjort att 65 000 individer har
återvänt till arbetsplatserna.
Björn Collin (22 februari) ser dock inte detta som en framgång utan som en
följd av lömsk konspiration och väljer friskt bland argument och fakta för att
kunna kritisera Försäkringskassan.
1. Björn Collin blandar ihop Försäkringskassans uppdrag att utifrån
det regelverk som finns bedöma arbetsförmågan och fatta beslut om rätt till
sjukpenning med den debatt om fusk som pågått en tid.
När Försäkringskassan säger nej till sjukpenning, vilket sker i 1,8 procent
av fallen i genomsnitt, så beror det inte på att vi misstänker fusk utan på
andra faktorer. Till exempel att nedsättningen i arbetsförmåga inte är styrkt
eller att det, för arbetslösa, finns arbeten på arbetsmarknaden som är möjliga
trots sjukdomen.
2. Björn Collin räknar fel när han säger att vart femte beslut där
Försäkringskassan säger nej är fel. Så är det inte.
Försäkringskassan säger nej i 1,8 procent av besluten om sjukpenning. Drygt
30 procent överklagar och av dem får 23 procent rätt. Det gör omkring 7 procent.
Men om man räknar med alla beslut, alltså både ja- och nej-beslut så handlar det
om promille.
Stig Orustfjord
Försäkringskassan
