Som socialförsäkringsminister ansvarar jag för att ta
fram de lagar och regler som styr Försäkringskassans arbete och verksamhet.
Försäkringskassan betalar varje år ut 420 miljarder kronor. Av 600 000 beslut
överklagas ungefär 5 000, varav drygt vart femte ändras av länsrätten.
I en serie artiklar har Aftonbladet beskrivit
konsekvenserna av en sjukförsäkring som under lång tid av socialdemokratiskt
styre tillåtits fungera mycket dåligt. Vi har kunnat läsa om svårigheter i
tillgång till fungerande vård och rehabilitering. Jag känner personligen starkt
för de människor som drabbats av dessa svårigheter och jag beklagar innerligt
den utsatta situation som var och en befinner sig i.
Därför tycker jag också att det är viktigt att jag i min roll som minister nu
skapar förutsättningar för en bättre fungerande sjukförsäkring, där
rättssäkerhet och likabehandling är viktiga delar. Försäkringskassans uppdrag
att säkerställa att alla beslut blir korrekta och rättvisa är grundbulten
i en väl fungerande socialförsäkring.
Mellan 2006 och 2007 ökade antalet avslag på sjukpenning med 101 stycken;
från 9 184 till 9 285. Denna ökning beror inte på några skärpta regler sedan
alliansregeringens tillträde.
I själva verket är de förändringar av regelverket som har
genomförts under senare år inte av sådan karaktär att de kan ha påverkat antalet
avslag eller bifall. Däremot kan det vara en förklaring att Försäkringskassan på
ett tydligare sätt tillämpar gällande regler på samma sätt över hela landet.
Principerna för när prövning av arbetsförmågan ska göras mot andra
arbetsuppgifter eller mot hela arbetsmarknaden är alldeles för godtyckliga i
dag. Därför kommer sjukförsäkringen från den 1 juli att förändras på ett sätt
som jag hoppas ska bidra till att minska godtyckligheten och stärka
rättssäkerheten.
I dag ska till exempel prövningen göras enligt den så kallade
sjustegsmodellen, vilket innebär att kraven på den enskilde successivt skärps.
Men problemet är att det saknas tidsgränser – det är svårt att veta vad som
gäller och varken den som är sjukskriven,
arbetsgivaren eller Försäkringskassan kan med säkerhet säga när
rehabilitering ska sättas in eller när förmågan att testa annat arbete ska
prövas.
Vägen genom dessa sju steg kan
i dag ta allt från tre veckor till sju år. Och det leder i sin tur till stor
osäkerhet, både för den som är sjukskriven och för dennes arbetsgivare. Men ju
mer aktiva Försäkringskassan, arbetsgivaren och
sjukvården är, desto snabbare hamnar den sjukskrivna i en situation där
arbetsförmågan kan prövas mot hela arbetsmarknaden. Vi vet också att ju snabbare
stödet för en återgång till arbete kommer, desto större är möjligheterna att
komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Det förslag som träder i kraft i sommar innebär att alla sjukskrivna
behandlas lika. Under de tre första månaderna av sjukskrivningen kommer
prövningen att ske mot de gamla arbetsuppgifterna. Under månad fyra till sex
sker prövningen mot nya arbetsuppgifter hos den gamla arbetsgivaren.
Och efter månad sex sker prövningen mot hela arbetsmarknaden – såvida det
inte finns goda skäl att utgå från att den anställde kommer att kunna återgå
till arbete hos sin nuvarande arbetsgivare. I så fall görs prövningen mot den
nuvarande arbetsgivaren under ytterligare sex månader.
Den tidigare s-regeringens regel om att den sjukskrivna automatiskt ska
prövas för förtidspension efter ett år kommer vi att ersätta med en förlängd
sjukpenning som ger den som är sjukskriven både en högre ersättningsnivå och
ytterligare tid att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Vi kommer dessutom att stärka arbetsrätten genom att
införa en lagstadgad rätt till tjänstledighet för att prova på andra arbeten och
arbetsuppgifter.
Tillsammans med en rad andra åtgärder för att göra sjukskrivningsprocessen
mer aktiv – som en rehabiliteringsgaranti och en förstärkt företagshälsovård –
kommer regelverket som styr Försäkringskassan att bli både mer förutsägbart och
rättvist. Det sker inte en dag för tidigt.