http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1170501



Det finns en nyckelmening i Vera Gustavssons svar på min artikel. En enda men oerhört central mening i hennes inlägg. Den meningen lyder: "Medmänsklighet får inte påverka våra bedömingar." Det är en otäck mening. Jag vill ändå tacka Vera för hennes uppriktighet.

Hon ifrågasätter vidare min samhällskunskap och min logik. Jag kan trösta henne med att min samhällskunskap är god och att min logik följer strax efter.

Jag vet att de enskilda handläggarna inte förmodas lägga farliga saker som medmänsklighet och personligt färgad empati i sina beslut.

Men när Vera Gustavsson beskyller mig för att vara en av anledningarna till att klimatet på Försäkringskassan (FK) är hårt, kallt och tufft gör hon det allt för enkelt för sig.

Jag tror nämligen gott om de enskilda handläggarna på FK. Jag tror att väldigt många av dem mår väldigt dåligt just för att de känslomässigt och på andra sätt inte kan stå bakom de nyare, tuffa och hårda riktlinjerna mot (inte för) de sjukskrivna.

Gustavsson verkar vilja avskriva alla människor sitt eget personliga ansvar. Det vägrar jag göra.

Jag tror och tycker att alla enskilda människor har ett eget personligt ansvar. Om det man gör om dagarna innerst inne går emot allt det man tror på och allt det man vill med en samhällsutveckling, så kommer man börja må dåligt till sist om man inte tar konsekvenserna av det.

Klimatet på FK är skapat av den förra regringens och den nya regeringens avveckling av humana sjukförsäkringsregler. Det är en avhumanisering av hela samhället vi bevittnar.

För min del är det helt naturligt att begagna mig av mitt yrke som skriftställare att reagera mot det. Det samma gäller alla människor, också enskilda handläggare på FK.

Jag tror att många människor mår dåligt på FK för att de en gång hade en föreställning om att faktiskt hjälpa människor, men nu tvingas sätta samma människor i ännu värre trångmål.

Det har varit väldigt tyst från de enskilda handläggarna på FK. Innan Gustavsson har jag bara läst en enda kritisk röst därifrån och det var en person som av någon anledning kände sig tvingad att vara anonym i ett debattinlägg i Aftonbladet. Vad säger det om klimatet på FK? Är det också mitt och granskande journalisters fel?

Man kommer aldrig undan det personliga ansvaret. "Det har ingen betydelse vad enskilda handläggare tycker om regelverket", skriver Gustavsson. Det har det väl visst!

All förändring sker eller godkänns med hjälp av enskilda människor, hela samhället är uppbyggd av enskilda människor. Att avsäga sig allt ansvar är fegt.

"Det är en konst att lägga de personliga åsikterna åt sidan", skriver Gustavsson.

Tänk, jag tycker det är tvärtom! Jag tror Sverige skulle vara ett mycket bättre land om människor, enskilda och andra, följde sina personliga åsikter, sin empati och sin solidaritet lite mer.

Att hela tiden gömma sig bakom lagböcker, när hjärtat skriker NEJ, är fel och är alltså det som i grunden skapar dålig stämning inne på FK.

Att tillskriva en poetdräng från Östergötland egenskaper av att sabba stämningen inne på en av landets största myndigheter är lite väl magstarkt.

Brytpunkten är ändå meningen högst upp. Vi tar den igen:

"Medmänsklighet får inte påverka våra bedömningar."

Det tycker alltså Vera Gustavsson.

Jag tycker precis tvärtom.

Marcus Birro
författare och poet